Florö-Hunnebostrand

Vagabond des Mers ligger nu förtöjd vid sin vinterplats i gästhamnen i Hunnebostrand efter drygt 3 månaders segling i Norge.
Tre fantastiskt fina månader med många mycket minnesvärda upplevelser. Höjdpunkterna på resan var många, men om vi måste välja ut några så kommer Lofoten, Helgelandskusten och Aurlandsfjorden och Naeröyfjorden i Sognefjorden högt upp på listan.
När vi gick norrut höll vi ett relativt högt tempo och låg ofta för ankar. Under hemresan gjorde vi tvärtom, vi tog det mycket lugnt och passade på att besöka många små fina ställen. Vi var ofta ensam gästbåt i hamnarna, vilket ger en mycket speciell känsla och man kommer lätt i samspråk med folk på öarna.

Sammanfattningsvis har vi haft en fantastikt fin segling utmed den LÅNGA norska kusten. Det är tråkigt att vi inte kom till Svalbard som planerat, men det viktigaste målet med vår resa var att få bo och leva i båten en längre tid och få uppleva naturen under vår resa, och det har vi verkligen gjort. Vi skulle lätt kunna fortsätta detta liv om det inte var för arbete som väntar och en ond axel/arm som det är lättare att få hjälp med hemma. 

Vi har också träffat trevligt båtfolk på vår resa. Möten med människor var absolut också en höjdpunkt på vår resa!

Förtst träffade vi danskarna Petrea och Gerhald i Haugesund. Vi träffades första gången i Kirkwall 2010, så nu blev det ett glatt återseende. Petrea och Gerhald var på väg till Lofoten, vi hade lite mailkontakt under vägen. Vi sammanstrålade i Florö på återresan och vi blev bjudna på en mycket god middag ombord på Pernille, vi fick frossa i stekt torsk. Petrea hade råkat ut för ett mycket otäckt fall när hon skulle hoppa iland i Bodö och skadade sitt knä illa. Vi hoppas knät bättrar sig så hon kan fortsätta vara den mycket aktiva Petrea som hon är!

Från Ona, Runde, Kalvåg till Florö hade vi sällskap med Barbro och Tommy, som seglar en Malö 36. Vi hade mycket trevligt tillsammans med god mat och gott vin. Tommy är en fena på matlagning. En kväll gjorde han mycket god fiskgryta med bl.a. Barbrofångad marulk och färska pilgrimsmusslor. Till denna måltid dracks det Champange!

Tove och Finn i Bodö eller på Sörarnöy träffade vi för första gången på sex år och det kändes som vi sågs igår. Hoppas innerligt att det inte dröjer sex år tills vi ses igen!
Minus på resan måste nog vädret stå för. Det var fint i Juni, men under juli och augusti kunde man önska mer av vädret. Och det är tur att det finns en motor i båten, totalt vi har gått mer för motor än för segel.

Vi tackar Barbro och Tommy för en mycket god måltid och trevligt sällskap!

Kalvåg

I Florö lämnade vi båten ett par dagar för att flyga hem till farfars begravning.
När vi kom tillbaka till båten hade vi funderingar på att segla över till Shetland, men tvekade eftersom hösten närmar sig och vi hade dessutom ett glapp vid hjärtstocken som knirkar vid hård belastning och vi inbillade oss att det blivit värre efter Barents hav. Fast nu när vi är hemma kan vi konstatera att det inte är något stort problem, men då kändes det osäkert. Vad vi gjorde i stället var styra kosan rakt öster ut, till Flåm i Aurlandsfjorden och Naeröyfjorden, längst in i Sognefjorden, 80 NM en väg.

Nedan följer en liten sammanfattning av fortsättningen av vår resa hem till Hunnebostrand:
10-19 augusti Florö. Under dessa dagar var vi hemma i Vänersborg 15-17 augusti.
Äntligen fick vi lite sommarvärme och trots att vi betalt en reducerad hamnavgift för en vecka lämnade vi Florö 13 augusti och gick ut till en mycket fin ö, Rognaldsvåg på Reksta, 7 NM väster om Florö. På morgonen dagen efter åkte vi gummibåt över till grannön Kinn där det finns en kyrka från 1100-talet. Ett härligt avbrott från att ligga vid kaj i Florö.

Rognaldsvåg på Reksta

Rognaldsvåg

Norske hästen i horisonten. Vi vet hur hög den är ....

Kyrkan från 1100-talet på Kinn

  

20 augusti till Flåm i Aurlandsfjorden längst in i Sognefjorden, 80 NM en väg.
21 augusti Flåmbanan 2 mil till Myrdal, 866 möh, och vi vandrar ca 1 mil tillbaka till Flåm, hoppar på tåget tillbaka sista biten. En nedförsvandring i fin natur, tyvärr hängde regnet i luften hela tiden. men det var väl värt mödan. Bl.a. passerade vi en getgård/fäbodsvall, där vi passade på att köpa getost, mycket god.
På kvällen går vi vidare in i Naeröyfjorden till Gudvang där det skulle finnas en gästkaj, men det gjorde det inte. Vi vände och gick ut ca halvvägs, där det enl sjökortet fanns ankarplatser, men vi fick inget fäste, ankaret bara kanade på berget. Nu var goda råd dyra och stämningen ombord var inte på topp. Vi var trötta efter en lång dags vandring, lite hungriga och så började det att mörkna. Det kändes nästan lite kusligt att inte riktigt veta vart man skulle ta vägen i en trång fjord med 2000 m höga fjällväggar runt sig. Till slut la vi oss vid en turbåtskaj och hoppades på att ingen båt skulle komma under natten. Tidigt på morgonen startade vi vår resa ut ur Sognefjorden. Trots den sena angöringen i Naeröyfjorden var det värt besöket. Det går inte att i ord beskriva känsla att vara omsluten av 2000 m höga fjäll i en trång fjord, den känslan är häftig. Naeröyfjorden är upptagen på UNESCOs världsarvslista.

Mot Flåm!



Inte störst i Flåm



Fika i regnskydd på perongen före nedförsvandringen

Lennart är vän med alla djur

Någon som inte orkar längre

Mot Nearöyefjorden

Nere i vattenkanten ligger båthuset

22 augusti till Eivindvik. Ännu ett fint ställe.
23 augusti till Herna, en fin liten ö i yttersta havsbandet. Herna gav oss Shetlandsvibbar. Många får och gröna avbetade kullar.

Herna

24 augusti till Strusshamn utanför Bergen, en gammal karantänshamn. Nu fick vi nästan en chock. Det låg några stora motorbåtar när vi kom, men efter en stund låg det mer än 20 st stora vita motorbåtar i denna lilla hamn. Vi var ju vana att vara ensam gästbåt. Bussutflykt till Bergen.

Strusshamn

26 augusti till Kolbeinhamn. Samma sak igen, den lilla hamnen är full med motorbåtar. I hällregn hängde vi oss fast i en bryggstump, där låg vi OK över natten.

Kolbeinhamn

27 augusti till Haugesund

Haugesund

28 augusti till Skudeneshavn. En mycket bra hamn. Skudeneshavn är ett samhälle med gamla anor och mycket gammal välbevarad bebyggelse från skuttiden. Skudeneshavn är ett kulturarv, samhället får bidrag för att bevara den gamla bebyggelse. Här låg vi i 4 nätter och väntade in bra vind för fortsatt segling söderut. Vi hann bl.a. med att gå en lång naturvandring, vi hittade flera fina Karl-Johansvampar. Lennart gjorde en mycket god risotto!



Skudeneshavn



Våffelkaffeet, bör upplevas

Den gamla mistlursfabriken

31 augusti till Farsund. Vi lämnade Skudeneshavn tidigt på morgonen. Det är hade blåst mycket de sista dagarna och det blåste 10-15 m/s denna morgon, nu från rätt håll NV. Vågorna var mycket höga, men eftersom vi seglade med vinden hade vi inte ont av sjön. Seglade wing wing hela vägen till Farsund, 90 NM.
1 september till en ankarvik vid Lillesand. Samma ankarvik angjorde vi 1 juni när vi startade vår norgeresa. Wing wing hela vägen.
2 september till Risör. Wing wing hela vägen.
3 september till Resö. Startar wing wing, för fjärde dagen i rad. Men denna dag skruvar inte vinden med vår kurs, det blir en slör över till Sverige. Det skulle kunna ha varit en fin segling, men motströmmen i Skagerack gjorde att sjön blev krabb och farten över grund var låg, ingen rolig segling.
Det blåste kuling så vi blev kvar i Resö hamn ett par nätter. Passade på att beställa båträkor från en av fiskebåtarna. Det var många år sedan vi åt nykokta räkor, det var lika gott som vi mindes. En skogspromenad gav utdelning i form av en god kantarellomlett! Inget fel på vår mathållning under resan.
5 september tillbaka i Hunnebostrand efter ca 3000 NM!