Nya äventyr med Vagabond des Mers 2014!

Inte ett ord är skrivet sedan vi kom hem från Norge 2012. Nu är det dags att återuppta skrivandet eftersom vi nu startat vår efterlängtade långsegling.

Efter ett långt arbetsliv är Lennart nu pensionär och Anette har slutat sitt jobb, han vill ju inte och segla utan mig;).

Vår plan är, i stora drag, att först segla västerut för att sedan segla söderut. Slutdestination är, förhoppningsvis, Portugal i oktober, där kommer vi att lämna båten för att åka hem några vintermånader. Vart det bär av våren 2015 är osäkert idag.

Shetland, Orknyöarna, Skottland, Irland och England

Maj 17. Lämnar vi Hunnebostrand, seglar till Strömsund, Väderöarna.

Sammanstrålar med Siv, Hans och Jim, mysig sista kväll, för en längre tid, i Bohuslän.

Fin sista kväll i Bohuslän för en längre tid

Maj 18, kl 05.00. Lämnar vi Strömsund kl 05.00, kurs mot Lerwick, Shetland. 
Bra segling ett par timmar, går för motor mot Lindesnes i dimma. Tur att det finns radar och AIS. Efter ett dygn når vi Lindenes.

Vi vet att vi har några mycket vindfattiga dygn framför oss och vi har trots detta bestämt oss för att gå till Shetland. För att vara säkra på att vi har bränsle för motorgång hela vägen till Shetland beslutar vi att göra ett snabbt stopp i Korshavn, ett mycket fint ställe vid Lindesnes. Man går in precis nedanför Lindesnesklippan och går genom ett sund där Korshavn ligger och ut i Nordsjön strax norr om Korshavn, det är inte ens en omväg. 
Gissa om vi var frestade att stanna i Korshavn och sova? Med hjälp av nybryggt kaffe och lite fågelkvitter kom viljan och suget, att komma till Shetland, tillbaka.

Korshavn

Maj 19, kl 07.30. Lämnar Korshavn efter ca 1 timmes tankstopp. Kurs ca 270 grader mot Lerwick, ca 280 distansminuter framför oss.

Mycket riktigt, ingen vind. Tjock dimma stor del av resan. Tack för radar och AIS! Tyvärr fungerar AIS, av någon anledning, dåligt på nätterna. Nu inser vi också den stora fördelen med en skärm nere i båten. Eftersom man inte ser mycket framför båten i dimman är det mycket viktigt att hela tiden ha koll på radarskärmen, man kan sitta nere i ruffen i värmen och ha koll på de ekon som radarn fångar upp. Vi har återigen stor nytta av sprayhoodväggen, vi sitter bakom väggen utan att frysa och har mycket bra koll framåt (om man har sikt).

Shetisk gästflagg hissas på en spegelplank Nordsjö

Maj 21, kl 04.00 CET anländer Vagabond des Mers Lerwick. Hjälp, vad är det som ligger i den lilla hamnen? En jätte-stor zebramålad färja, ful som stryk, där flytbryggan skall vara. Inga gästplatser i den lilla skyddade hamnen = ingen skyddad gästhamn i Lerwick. 

Flytbryggan är flyttad till Albert warf. Vi får den sista och kanske bästa platsen längst in i hörnet mot Victoria pier.
Vi fick en kuling på oss under drygt ett dygn, det kan inte varit kul för de båtar som låg längs Victoria pier, de fick vind och ganska grov sjö rakt i sidan. Vi vände båten i tid och tog vind och sjö från fören.

Lerwick

Det mest fotograferade huset i Lerwick, ...svårt att låta bli

22 Maj. Lokalbuss till Scalloway, fd huvudort på Shetland. Scalloway ligger på västsidan av the Mainland, mycket skyddat läge. Vi vandrade runt i samhället och ut mot havet, mycket vackert. Vi blev lite sugna på att segla på västsidan av Shetland.

Lunch intogs på hotellet och där träffar vi en norsk kvinna, ett levande bevis för the Shetland Bus. När Norge invaderades 1940 inleddes in hemlig operation från Scalloway, fiskebåtar användes för att leverera material till motståndsrörelsen och flyktingar togs med till Shetland, The Shetland Bus. Kvinnan vi träffade, född 1947, hade norsk far och mor från Scalloway. Hennes far hade under hela den tyska ockupationen av Norge arbetat på the Shetland Bus. Familjen flyttade till Norge i början av 1950-talet. En dotter och en bror var nu bosatta i Scalloway.

Scalloway

23 Maj. Regn, museibesök, mycket fint museum i Lerwick. God mat på Monties på kvällen!

24 Maj. Seglar, sakta, till Whalsay ca 20Nm norr om Lerwick. Ett mycket aktivt fiskesamhälle. Inga gästplatser, trots att det i olika hamninformationer står att det skall finnas plats för ca 20 gästbåtar. Vi lägger oss på nocken av en pontonbrygga, där ligger vi bra. Fin ö, fantastisk utsikt över the Mainland från de höga kullarna på ön. Fin vandring, ca 1 mil, över ön i sol.

Whalsay

26 Maj. Fair Isle, fin segling hela vägen ca 52 Nm. Strömmen med oss, mulet.

Äntligen tillbaka! Vi ligger 3 nätter på Fair Isle. Vandrar runt på ön och njuter av att vara tillbaka på denna fantastiskt vackra ö! Vi har tur med vädret, solen skiner för det mesta. Dock saknar vi Lunnefåglarna, de finns, men vi upplever att de är färre än sist.

Som en extra höjdpunkt bokade vi in oss för en middag på fågelobservatoriet, vi hade läst att det serverades excellent mat där. Men ack vilken besvikelse, det var den mest tråkiga måltid man kan tänka sig. Inte värd att beskriva. Inget ont utan något gott.... vi träffade ett trevligt engelskt par som följde med till båten för att få en liten tröstedrink efter den tråkiga måltiden.
Tät dimma när vi lämnar Fair Isle.

Äntligen tillbaka på Fair Isle!

Good Shepherd lastar för avgång, samma dimmiga morgon som vi avgår från Fair Isle

29 Maj. Pierowall, Westray. Avgår i dimma kl 06.00 från Fair Isle mot Pierowall på Westray, en av Orkneyöarna. Ca 40 Nm, inte samma tur med strömmen, ibland fick vi 4 knop mot oss. Dimman lättar efter några timmar. Sista timman hade vi fin segling och strömmen med oss, framme på Pierowall efter ca 10 h.

Ännu ett trevligt återseende. Pierowall på Westray har en bra, men ganska dyr gästhamn, ca 27 pund/dygn och en toa/duschanläggning som sett sina bättre dagar.

På kajkanten ovanför båten ligger en krabbindustri där man kan köpa rensad krabba i burk, perfekt för krabbmacka.

Westray är en ganska låg ö med mycket aktivt jordbruk, utmärk att cykla runt på. Vi plockade fram våra cyklar och cyklade runt på ön i fint väder. En lång tur till Noup Head, fyrplats på västsidan, gav oss utdelning i form av Lunnefåglar på sin klipphylla och mängder med annan sjöfågel.

En eftermiddag tog vi den lilla färjan över till Papa Westray. Papa Westray är en liten ö med ca 70 invånare, trost få invånare ett mycket aktivt jordbruksamhälle, med skola och sjukstuga m.m. Mycket vacker ö, men ganska stor att vandra runt på. Vi hade tur som fick skjuts, till centrum på ön, av kvinnan som körde ut posten. Centrum på ön var en mycket gammal stor gård, Holland, en av de bäst bevarade på Orkney, därifrån vandrade vi längs stranden tillbaka till färjan. Tyvärr lite för snabb promenad för kunna njuta fullt ut av den vackra naturen. Vi ville ju inte missa färjan, då hade vi blivit kvar på Papa Westray över natten.

Westray

Krabbmacka till lunch, mums

1 Juni. Stromness. Fin segling, ca 45 Nm, hela vägen ner till Stromness på Mainland Orkney. Stromness är en jätte-mysig urgammal grå stad, med en massa små trånga gränder.

Vi hade en förhoppning om WiFi i hamnen, det är den information som finns att läsa i hamninformationer, men ack nej. Det går inte ens att koppla upp sig mot telefonen i båten, suck.

Bussutflykt på Mainland, via Churchill's barriärer vid Scapa Flow, till St Margaret`s Hope och ett stopp i Kirkwall på hemvägen.

Stromness

Många katter att klappa i Stromness

St Margaret`s Hope

4 juni, Kinlochbervi, ca 70 Nm. Fin snabb segling söderut. Rundar Cape Wrath för tredje gången, alla gånger i lugnt väder. Denna klippa, skotska nordvästspetsen, är ökänd för sin utsatthet. Vi gör ett stopp i Kinlochbervi på skotska fastlandet, en mycket skyddad ganska stor fiskehamn, där man nu lagt ut en ponton för fritidsbåtar. F.ö. verkar fisket vara nerlagt här. Kinlochbervi är ett ganska tråkigt ställe, inget samhälle, men det ligger ett hotell/pub strax ovanför hamnen.

Här är det granitklippor och berg till skillnad från gräskullaren på Shetland och Orkney, lite likt södra Bohuslän, men mycket högre.

Cape Wrath, 110 möh

5 juni, Stornoway, Yttre Hebriderna, ca 45 Nm. Snabb slör i ösregn och dimma. Igen god nytta av radar, ais och sprayhoodvägg.

Årsny fin marina i Stornoway. Stornoway ger oss ett mycket mer positivt intryck vid detta besök. Sist vi besökte Stornoway var det söndag, det var helt dött i stan och vi hängde utanpå andra båtar på en tidvattenkaj.

Återigen en bussutflykt, vi gillar att åka lokalbuss, till Port of Ness, norra delen av Lewis. Port of Ness har en mycket speciell liten hamn, trångt inlopp med flera små bassänger och fina sandstränder. Väl värt ett besök med buss! Besöker ett galleri med fina tavlor av Anthony Barber.

Stornoway, nypumpad gummibåt

Dags att tanka diesel i Stornoway

Port of Ness

7 juni, Loch Shell, ca 18 Nm. Ankrar i en fin loch, vildmarkskänsla. Finns hjortar i omgivningen (och fästingar).

Loch Shell

Pratstund med lokala fiskare

Äter alltid gott ombord

9 juni, Loch Rodel via Shaints Islands, ca 35 Nm. Shaints Islands är ett fågelparadis så här års. När vi gled in sakta in  viken på östsidan, för bara storsegel, var det som en matta av fåglar, massor av lunnefåglar och grisslor, på vattnet. Trots vår sakta framfart blev de skrämda och då var det i stället som en insektssvärm av fåglar runt oss. Detta var en mycket speciell upplevelse. Man kan ankra i viken, men bara i lugnt väder. Vi valde att inte ankra, i stället låg vi och drev en stund och bara njöt av alla fåglar och de vackra öarna.

Alltid lika bråttom

Shaints Ilands enda hus ligger på västsidan

Från Shaints Islands seglade vi vidare söderut mot Loch Rodel, sydspetsen på Harris. En liten loch/vik som man bara kan gå in i på högvatten.

Mycket skyddad vik och vykortsvackert i land. Perfekt för vandring. Buss utflykt, västsidan Harris till Tarbert, huvudort på Harris, där vi stannade en stund, och sedan östsidan tillbaka. Västsidan har enorma vita sandstränder och fina ankringsvikar, måste utforskas vid nästa besök på Yttre Hebriderna. Östsidan är bergig med massor av små lochs där det bor folk i vita små stenhus som lever, eller levde, av fiske och fårskötsel. Överallt lika vackert.
Trevlig samvaro med Lizzie och Uel från Nordirland en av kvällarna.

Rodel

Ursprunget till Harris Tweed

11 juni, Loch Maddy, ca 10 Nm. Kryss. Delfiner leker långa stunder jämte båten. Nu håller maten på att slut. I Loch Maddy vet vi att det finns affär. Här är en ny marina under konstruktion, nya fina pontoner finns på plats, ingen annan hamnservice är klar. Vi väljer att lägga oss vid en boj. Välbehövlig dusch på hotellet, där vi också hade en trevlig kväll på puben med invigning av fotbolls-VM. Bussutflykt runt på utsidan av North Uist. Lokalbuss är ett perfekt sätt att se sig omkring.

Vy från sittbrunnen i Loch Maddy

13 juni, Loch Skipport, ankring i Wizzard´s pool, ca 18 Nm. Ingen vind. Mycket liv i vattnet, delfiner och val runt båten på vår väg söderut. Vi var bara en hårsmån från att köra på en liten brugd/valhaj. Wizzard´s pool är en mycket skyddad vik/pool. Utflykt med gummibåten längre in i lochen, lika vackert som vanligt.

14 juni, Eriskay, ca 18 Nm. Ingen vind. Startar watermakern, bra att slippa tanka vatten, vilket inte alltid är lätt här. Skyddad vik, med 2 gästbojar. Bergigt på östra sidan av Eriskay och fina sandstränder på västsidan. Fint litet samhälle med affär och pub/restaurang på västsidan av ön, ca 2,5 km från vår vik på östra sidan. 1941 förliste SS Politician vid Eriskay, med 264 000 whiskyflaskor ombord. Whiskyflaskor gömdes överallt, det sägs att det än idag hittas det bortglömda flaskor. 1948 spelades filmen Whisky Galore, baserad på denna händelse, in här på Eriskay. 
Köpte havskräftor, för en liten peng, från en lokal fiskebåt. Fyllde den största grytan till bredden med kräftor, och sedan hade vi kräftor att njuta av ett par dagar.

Eriskay

15 juni, Canna, 28 Nm. Fin segling från Eriskay, halvvind, över the Minch, vattnet mellan Yttre Hebriderna och Inre Hebriderna. Canna är en sagolik vacker ö. Sist vi besökte Canna ankrade vi i hamnviken, men nu ligger här 10 st gästbojar, vilka inte räckte till för alla båtar som anlände samma dag som vi gjorde. Vi kom tidigt på dagen och fick en boj. F.ö. bra ankarbotten, men mycket kelp som ställer till det för den som vill ankra. Till slut var det 16 båtar i viken. Vilken skillnad, vi är vana att oftast ligga ensamma, nu är det slut med det. 

Sällskap av delfiner en lång stund

  

Seglar utmed Canna

17 juni, Tobermory, ca 30 Nm. Tobermory är en liten pittoresk stad med en länga av pastellfärgade hus utmed kanten mot hamnen och ett destilleri alldeles nere vid hamnen. Troligen en av västra Skottlands största turistmagneter.

Sedan vi var här sist 2006, har pontonen blivit större och ny toa/duschanläggning har byggts. Vi valde att lägga oss på en boj, det finns massor av gästbojar.

Scallops är vår favoritföda här i Skottland;). I Tobermory passade vi på att handla lite extra mycket scallops i fiskaffären, ca 15 min promenad från hamnen, affären ligger intill industrin där scallopsen öppnas. Dock lite dyrare här än på Yttre Hebriderna.

Tobermory

18 juni, Loch Aline. ca 10 Nm. Stor fin loch i Sound of Mull. Bra för ankring i alla vindar. Ny marina för i år. Vi ankrar ganska långt in i lochen. Fina promenader längs en gammal körväg i vacker gammal blandskog med enorma tallar och granar.

19 juni, Loch Tarbert, västsidan av Jura, ca 42 Nm. Här är det vildmark. Loch Tarbert, yttre, mellan och inre, skär nästan tvärs genom Jura. Man kan gå med båt längst in Inner Loch Tarbert, men det är lite trixigt och vi har ingen bra pilotbok på just detta område. Vi väljer att ankra i en mycket skyddad vik på väg in i mellersta lochen. Innan vi lämnar Loch Tarbert går vi in i mellersta lochen, mycket vackert. Vi ser hjortar nere vi strandkanterna.

För segel mot Jura, Highlands i bakgrunden

Utsikt från sittbrunnen vid Jura

För segel mot Islay

Man vill inte gå mot strömmen

20 juni, Port Ellen, Islay, ca 30 Nm. Full fart genom Sound of Islay, 4 knop medström och en fin slör, lite för platt på slutet. Maxfart 11,2 knop över grund.

Här ligger destillerierna på rad. På Islay finns det 8 destillerier bl.a. Bowmore, Laphroiag, Lagavulin och Ardbeg. Bussutflykt till Bowmore, en fin lite stad. Lennart fyller på förrådet.

I Port Ellen träffar vi första svenska båten sedan vi har lämnat Sverige. Arianna af Valleviken, som är på väg, med Lasse ombord, jorden runt. Trevlig samvaro med Lasse under midsommarhelgen, dock scallops i stället för sill;).

Port Ellen

Fin hamnservice på B&B

Bowmore

22 juni, Rathin Island, ca 25 Nm. Fin segling. Rathlin Island är Nordirlands enda bebodda ö, ca 100 invånare. Runt Rathlin Island är havet inte att leka med, mycket tidvattenström, dock lite tidvatten, med mycket race runt ön. Havet var ganska lugnt när vi rundade ön för att gå in i hamnen, vi hade ström och vind med oss. Rathlin Island är en fin grön ö med aktivt jordbruk, många kor. Förr levde man huvudsakligen på att samla och bränna kelp, som bl.a. användes till framställning av jod.

Rathlin Island

Svarthakad buskskvätta nr 2, Rathlin

Svarthakad buskskvätta nr 1 på Fair Isle

23 juni, Glennarm, ca 28 Nm. Det är mycket viktigt att ha koll på åt vilket håll tidvattenströmmen sätter här, även så längs Skottland, men här är strömmen starkare ibland 3-4 knop. Detta innebär att man inte kan segla iväg när man vill, naturen får bestämma när det är dags att lossa förtöjningarna. Strömmen vänder två gånger per dygn, ett mönster upprepar sig förskjutet lite i tid varje gång. Vi vill inte segla när det är mörkt p.g.a. fiskekulor i vattnet, vilka vi gärna vill upptäcka för att slippa problem. Detta innebär att vi oftast bara kan välja att avgå vid ett tillfälle på dygnet.

Glennarm är en mycket fin liten pittoresk by. Vi vandrade runt lite i byn och gick in en bit längs en fin stig utmed en å i Glennarm forrest.

Träffar besättningen på Båten Anna, ett ungt svenskt par, som var på väg hem efter en 3 års jordenruntsegling. Dom var lite stressade, deras bröllop var planerat till 5 juli i Göteborg.

Irlands gröna kullar

24 juni Bangor (utanför Belfast), 32 Nm. Stor fin marina. Med tåg tar det ca en timma till Belfast City. Vi passade på att besöka det nya Titanic-museet i Belfast. Ett mycket intressant museum. Man kan kanske ifrågasätta kommersialiserandet av katastrofen. Men det var väl värt ett besök.
Grymt bra levande musik på en pub ovanför hamnen!

Titanic museet

Ardglass 26 juni, ca 35 Nm. Fin segling. Ardglass är ett litet fiskesamhälle med en liten trång marina, mycket tidvatten, marinan har en väl prickad infart vilket gör att den är säker att angöra.
Vi kontaktade det nordirländska par vi träffade i Rodel och bjöd dem till båten, med deras gästvänlighet blev vi övertalade att besöka dem i deras hem en natt. Uel hämtade oss och efter en timma i bil kom vi fram till ett stort gregorianskt hus. Huset var mycket smakfullt inrett, som taget ur en inredningstidning över ett fint brittiskt hem i lantlig miljö. Lizzie och Uel är mycket trevliga och varma människor. Detta var ett oväntat avbrott för oss. 

Ardglass

Jordan Castle i Ardglass

Hemma hos Lizzie och Uel

Dun Laoghaire 28 juni, ca 60 Nm. Fin segling. Dun Laoghaire ligger utanför Dublin, bara 30 min med tåg in till Dublin. Dun Laoghaire är ett seglingsmecka ett enormt stort seglingsintresse, det var nog 100 båtar i olika storlekar som deltog i torsdagsseglingen. Vi fick ett städryck när vi kom fram, mattor skakades och torkning av kondensvatten under durkarna. Den som torkar vatten brukar alltid kolla så att det inte är saltvatten. Denna gång var det salt. Efter en del funderande kom vi ganska snabbt på att vattnet läckt in från gummipackningen runt propelleraxeln. Packningen måste bytas, vilket innebär att båten måste upp på land. Tur i oturen var att vi befann oss i en marina där all service finns. Båten ställs på land och Derek skall byta packningen, det skall ta ca 3 timmar. Men...problem uppstår, propelleraxeln går inte att skjuta ut tillräckligt pga Maxproppen, och den ville inte Derek plocka isär, han väljer att skruva loss backslaget. 3 timmar blev 2 dygn på land och vi fick inte bo i båten. Det var bara att boka in oss på ett hotell, alla B&B i närheten var fullbokade.

Det blev ett dyrt stopp i Dun Laoghaire.

Besök i Dublin

Badsugna irländare

Milford Haven 5-6 juli, ca 115 Nm. Seglar ett dygn till Milford Haven i Wales, ett ganska jobbigt dygn, ingen ordning på vinden och hög sjö. När vi kom in i lä ankrar vi i inloppet till Millford Haven, vid sidan av oljetankers och oljeraffinaderier. Vi var inte på det klara med att Milford Haven är en stor oljehamn. Bortsett från oljeraffinaderier var omgivningarna fina. Senare på dagen slussar vi upp till Millford Havens marina som ligger mitt i stan. En stad som inte har mycket att erbjuda förutom en bra marina och närhet till Tesco. Vi ligger en natt i marinan, på em dagen efter slussar vi ner och går ut och lägger oss för ankar över natten i en fin vik, Dale. Vi tar gummibåten iland på kvällen, går en promenad och tar en öl på den mysiga puben.

Milford Haven

Dale

Isles of Scilly 8-9 juli 120 Nm. Seglar ett dygn till Isles of Scilly, St Mary. Snabb segling, för snabb. Vi ville inte komma fram när det är mörkt vilket innebar att vi var tvungna att försöka sakta ner vår framfart på olika sätt. Med 2 rev i storseglet och bara lite ute på genuan gjorde vi fortfarande över 8 knop genom vattnet. Vi drejade bi för första gången, det fungerade perfekt. I lugn och ro kunde vi äta middag och dricka kaffe och vila lite från rullningen. Sjön var ganska grov.

Den nordvästliga vinden hade fyllt de bäst skyddade vikarna med båtar. Vi valde då att lägga oss vid en boj utanför huvudorten på St Mary, Huge town. Där ges inget lä mot nordvästliga vindar, men det är inte helt öppet mot havet. Här fick vi ett par skvalpiga nätter. 

Det var f.ö. strategiskt bra att ligga vid Huge town, lätt att lägga gummibåten vid en ponton. Det kan vara jobbigt att bära gummibåt med motor, vilket är ett måste här p.g.a. tidvattnet. Vi passade på att besöka två öar, Tresco och Bryher, med turbåt. På Tresco besökte vid en fantastisk fin slottsträdgård, Abby garden. På Scilly blir det aldrig frost därför är det ett perfekt klimat för växtligheten. Scillyöarna låga öar kantade av kritvita sandstränder, otroligt vackert.

Gissa vem jag skall hälsa på?

Tresco, Abby garden